I'm Not a Girl, Not Yet a Woman
Allt känns så jävla meningslöst, fattar inte varför jag bor här. Har ingen här,
visst det har börjat bli bättre i skolan men fan falun - Jag vantrivs !
Vill bara hem till sälen, till min familj & till mina kompisar.
Saknar allt så sjukt mycket.. Saken är bara den att jag inte har någonting
kvar där heller, allt är förstört! jag har ingen här & ingen där hemma.
Eller jo, jag har André, jag har världens bästa kille. Han är verkligen det
bästa som hänt mig- fattar bara inte varför det inte kan funka. Faan också !
Faaaanfaaaanfaaaaan..........Vill bara skaffa mig ett liv, & med de menar jag
saker som att gå ur skolan, flytta här ifrån, bosätta mig någonstans där jag trivs
och där jag kan tänka mig att bo, skaffa jobb, familj & barn. Orkar inte längre
vara i det här mellanstadiet om ni förstår vad jag menar.
Jag är för liten för att vara vuxen & för vuxen för att vara liten. Kanske låter konstigt,
men jag vet inte vem jag är eller vem jag håller på att bli. Jag blir tokig på att mina
känslor åker upp & ner som en jävla bergodalbana. ena stunden käns allt bra & jag
är glad och jaa jag mår bra helt enkelt, sen nästa sekund gör det bara ont, det gör
så jävla ont i mig, tårarna bara kommer & jag vet egentligen inte ens varför jag grinar..
Jag har världens underbaraste kille som alltid finns där för mig, ledsen som glad.
Har bara känt honom i 6 månader & varit tillsammans med honom i 4 månader
men ändå vet han mer om mig än någon annan gör. Jag litar på honom som jag
aldrig litat på någon förr. Trots detta har vi det fan inte så lätt & det är mitt fel....
- Det är så jävla mycket mitt fel och jag hatar det. Men jag mår inte bra, jag mår
så jävla skiiiit så ni fattar inte. Jag vill verkligen tala om för honom hur jävla mycket
han betyder för mig, men det starkaste orden jag finner är; "jag älskar dig"
& för mig är dom orden förstörda, det betyder ingenting längre. Det är bara tomma ord.
Nu när jag för första gången verkligen hade haft användning för dom,
har dom ingen betydelse läängre "/
Skämt & sido, det känns så anorlunda med andré jämfört med andra jag varit med
& jag vill juh så gärna finna ett ord som kan beskriver hur starka mina känslor
är för honom. Men jag har tänkt länge nu & kommit fram till att det inte finns något,
eller ja det kanske finns men jag har inte lyckats hitta något och därför vill jag
bara tala om för dig att jag känner så fruktansvärt starkt för dig andré
& jag försöker verkligen. Även om det kanske inte märks, så ska du
veta att jag försöker varje dag för att få det att fungera.....Du är min & jag älskar dig!